Det är en fråga som Katarina Blomkvist har funderat en hel del över. Hon är docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet och bedriver forskning om innovationsutveckling i svenska företag. Med utgångspunkt från unik data från 4 000 företag (Intraprenörskompassen) har hennes forskargrupp särskilt intresserat sig för intraprenörsrollen.
Stor manlig övervikt
– En intraprenör är någon som bedriver förnyelse i etablerade företag genom att aktivt utveckla nya produkter eller tjänster. I stor utsträckning handlar det om digitalisering. Det mesta av den förnyelse som sker idag har ju digitala inslag, säger Katarina Blomkvist.
Vilka är då dessa intraprenörer? Det enkla svaret är att de oftast är män. Sett till samtliga respondenter, och utan hänsyn tagen till att fördelningen kvinnor-män varierar mellan olika branscher, representerar männen 70 procent av alla aktivt ledande intraprenörer. Män är i hög grad överrepresenterade vad gäller framtagandet av nya digitala produkter, tjänster, plattformar och affärsmodeller.
– Det finns flera orsaker till att det ser ut på det viset. En ganska uppenbar är att många intraprenörer har teknisk bakgrund. Tittar man på civilingenjörsprogrammen är 75-75 procent av studenterna män, säger Katarina Blomkvist.
Skulle du säga att den könsmässiga snedfördelningen är ett problem?
– Det är en komplicerad fråga. Alla är ju inte överens om att det finns skillnader mellan könen. Men är man av den uppfattningen blir ju konsekvensanalysen att den andra sidans perspektiv riskerar att gå förlorade om de nya digitala systemen utvecklas av en alltför homogen grupp. I det scenariot skulle jag säga att man riskerar att produkten som utvecklas blir sämre.
– Digitaliseringen är ju ingen dussinfråga. Den handlar snarare om vår tids elektrifiering. Vill man att en så viktig process ska samdrivas av män och kvinnor krävs aktiva åtgärder. Det här är något som alla företag och organisationer som har digitalisering på sina agendor behöver förhålla sig till.
Kvinnor upplever fler hinder
Tidigare forskning har visat att kvinnor generellt tenderar att underskatta sin egen förmåga medan det motsatta förhållandet gäller för män. Samma resultat återfinns i Katarina Blomkvists intraprenörsstudie. Där framkommer det också att kvinnliga intraprenörer upplever fler strukturella hinder i den egna organisationen. Hinder som gör det svårare för dem att ta sig an utveckling av nya tjänster.
– Det är något som arbetsgivare och ledningsgrupper behöver fundera över. Där finns det mycket att jobba med. Lika viktigt är att aktivt arbeta för att stärka kvinnors tilltro till sin kompetens och sina möjligheter. Ytterst handlar ju det här om vilket samhälle vi vill ha i framtiden. Jag vill tro att det ska vara ett samhälle som är anpassat till alla människors behov, säger Katarina Blomkvist.
Ingen charterresa
Ann-Therése Enarsson är vd på TCO-förbundens tankesmedja Futurion. Hon betonar att jämställdhetsaspekten i digitaliseringsprocessen är viktig inte minst inom offentlig sektor.
– Tekniska innovationsprocesser handlade förr oftast om tunga processer i tillverkningsindustri och drevs av och för män. När det nu handlar om att utveckla digitala verktyg är det helt nödvändigt att släppa in kvinnorna i processen. Ta vården som exempel. Där gäller det att tillvarata all den kunskap som finns bland alla kvinnliga medarbetare. Till stor del är det ju deras arbetsuppgifter det handlar om att förändra.
– Tyvärr sker det i alldeles för liten utsträckning. Jag efterlyser modiga ledningar som vågar ge kvinnor möjlighet och inte minst tid att delta i utvecklingsarbetet. Men det förutsätter också att de själva vill och vågar ta plats. Att de vågar räcka upp handen och säga ”jag har en idé”. Framtiden är ju ett oskrivet kort. Det finns ingen biljett att köpa dit vi ska. Det är ingen charterresa. Men alla måste ändå vara med och bestämma resmålet. Annars blir det fel, säger Ann-Therése Enarsson.