Svenska AI-sällskapets ordförande Fredrik Heintz är dock betydligt lugnare.
– Jag skulle säga att den potentiella nyttan med AI klart överväger de eventuella riskerna. Utmaningen för vetenskapen är alltid att se till att maximera nyttan och minimera riskerna. Det är inget nytt. Men att AI helt skulle ta över och göra oss människor maktlösa ser jag som ytterst osannolikt, säger Fredrik Heintz.
Världens största AI-konferens
Till vardags är han universitetslektor i datavetenskap vid Linköpings Universitet. Dessutom är han alltså ordförande i Svenska AI-sällskapet (SAIS) – en intressorganisation som sedan 1982 haft till uppgift att främja AI-intressen i både nationella och internationella sammanhang.
– SAIS är öppet för alla som jobbar med eller på olika sätt är intresserade av AI-frågor. Bland våra medlemmar finns både akademiker och forskare från näringslivet. En viktig uppgift är att främja forskning och utveckling, men också att öka den allmänna medvetenheten om AI.
– Varje år anordnar vi världens största internationella AI-konferens i Stockholm. I år kommer den att ha 2 500 deltagare. Vi delar också ut ett årligt pris för bästa uppsats eller examensarbete inom området artificiell intelligens, och vi stöder kurser, workshops och konferenser inom områden som anknyter till AI, säger Fredrik Heintz.
Forskar om AI i luften
Fredrik Heintz egen AI-forskning handlar om autonoma flygande farkoster. Drönare kanske någon skulle säga, men då med den viktiga skillnaden att det handlar om farkoster som inte är fjärrstyrda från marken utan flyger helt på egen hand.
– Vi utvecklar system för att få dem att flyga som de ska, utan att bryta mot några regler för luftfarten och undvika att de tar beslut som leder till olyckor eller oönskade situationer. I grunden handlar det om att utveckla metoder för slutsatsdragning så att farkosten i varje givet läge kommer fram till rätt beslut.
– Samtidigt handlar mitt arbete om hur man på bästa sätt kan samla in och använda information från kameror och andra typer av sensorer som farkosterna är utrustade med, berättar Fredrik.
Vad ser du för praktiska användningsområden för den här forskningen?
– Det finns hur många som helst. Det vi har tittat mest på är olika typer av räddningsscenarier. Hur man med den här tekniken kan hjälpa räddningstjänst att göra sitt jobb bättre i farliga situationer. Det skulle till exempel kunna handla om giftutsläpp eller olyckor med radioaktiva utsläpp. Vid den typen av stora olyckor kan den här tekniken bli värdefull både för att snabbt skaffa en överblick över katastrofområdet, men också gå in och lösa konkreta uppgifter.
– Eller tänk vilken möjlighet det här kan innebära för att lokalisera personer i samband med lavinolyckor och kunna guida räddningspersonalen rätt.
Hur reagerar du som AI-forskare på de röster som nu varnar för AI som ett potentiellt hot?
– Självklart är det viktigt att det finns en debatt och en dialog kring de här frågorna. Det gäller att göra rätt och gå in i framtiden med öppna ögon. Därför är det bra att det bland annat på EU-nivå pågår mycket arbete som syftar till att minimera riskerna. Men jag kan inte påstå att jag är orolig för AI. Det finns andra saker som det finns betydligt större anledning att vara rädd för. Tvärtom skulle jag säga att AI kan bli lösningen på många av framtidens stora utmaningar.
Som till exempel?
– Det övergripande svaret är att AI kan bli ett viktigt verktyg för ökad produktivitet. Vårt samhälle är uppbyggt på kontinuerlig tillväxt, därför är det oerhört viktigt. Men konkret handlar det om att AI är ett verktyg som kan hjälpa oss att förstå vår omvärld bättre och lösa problem – vare sig det gäller att forska fram lösningar som leder till bättre miljö och minskar klimathotet, eller att klara de stora utmaningarna kring hälso- och sjukvården. Att bota sjukdomar och få vårdens resurser att räcka till mer. AI kan också hjälpa oss att fatta bättre och mer välgrundade beslut.
Hur menar du då?
– Forskning har visat domare tenderar att ge strängare straff strax innan lunch. De är kanske på sämre humör när de är hungriga. En domare med AI-assistans skulle knappast göra det misstaget. AI skulle i väldigt många sammanhang kunna hjälpa oss att fatta bättre beslut som är grundade på fakta och befriade från fördomar.
Fyra fördomar om AI enligt Fredrik Heintz
AI kan allt
Många har en tendens att dra alldeles för stora växlar på framstegen inom AI-forskningen. Men bara för att AI nu kan besegra människan i Alpha-Go betyder det inte att AI kan allt annat också. AI är framförallt bra på specifika ganska smala uppgifter, som att bedöma låneansökningar, upptäcka tumörer på röntgenbilder eller spela schack.
AI kommer att ta över världen
AI är teknik – inget annat, och tekniken i sig har ingen vilja, och den är varken god eller ond. Den är ett verktyg som gör det vi bestämmer att den ska göra. Därför är det viktigt att vi ger den rätt ramar att jobba utifrån. Som människor är vi ofta rationella, men inte alltid. Våra beslut grundar sig ibland på fördomar. Därför är det oerhört viktigt att vi inte överför våra fördomar till AI-systemen vi skapar. Av det skälet är det viktigt att heterogena och representativa grupper får inflytande över utvecklingen av framtidens AI-system. Det blir inte så lyckat om de bara utformas av yngre vita män.
AI kommer att innebära att massor av jobb försvinner
Visst finns det en potential för många uppgifter att automatiseras tack vare AI. Men ofta handlar det om ganska avgränsade arbetsområden. Å andra sidan kommer vi i väldigt många fall att få se arbetssituationer där människor och AI arbetar tätt tillsammans i olika processer. Även om han inte tror att antalet jobb kommer att förändras radikalt tror han att alla jobb kommer att påverkas.
Utvecklingen går mot en allomfattande AI
Det finns inte, och kommer knappast att finnas en enda AI. AI är ett verktyg utvecklat av människor för människor. Det innebär att det istället kommer att finnas många AI. Ett bättre scenario vore om du som enskild människa har din egen AI som hjälper dig att fatta rätt beslut med utgångspunkt från dina behov och dina värderingar – både professionellt och privat.