Det vanligaste missförståndet kring cirkulär ekonomi är nog att det handlar enbart om återvinning säger Tobias Jansson. ”Det passar inte oss” tänker många företagare och stänger dörren för vad som skulle kunna bli en nystart där god lönsamhet kan kombineras med stor miljönytta.
Tobias Jansson arbetar som konsult, föreläsare och skribent med fokus på cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller. Just nu är han aktuell med nya boken Symbios som han skrivit med affärsutvecklaren Emma Dalväg. En bok som handlar om lönsam industriell samverkan med stora miljövinster. Vi återkommer till symbios lite senare, men först, vad är cirkulär ekonomi?
Fotograf: Anna-Carin Isaksson
– Cirkulär ekonomi kan kortfattat beskrivas som en vision om ett samhälle där resurser tas till vara istället för att bli avfall. Men det är något mycket större än bara återvinning. När man börjar se avfall och restprodukter som affärsmöjligheter där andra tidigare sett problem och kostnader uppstår något intressant, säger Tobias Jansson och fortsätter:
– Samhället är uppbyggt utifrån ett linjärt tankesätt som bygger på en genomströmning av material. Under den industriella eran har vi betraktat resurser som oändliga. Men de är tyvärr inte oändliga. Stockholm Resilience Center med Johan Rockström i spetsen har visat att det finns nio områden där vi har närmat oss, eller redan överträtt, de planetära gränserna. Och allt är kopplat till vårt enorma resursuttag. Cirkulär ekonomi kan ta oss tillbaka innanför de här gränserna på sikt.
De fem cirkulära affärsmodellerna
Konsultföretaget Accenture har identifierat fem olika sätt att skapa en cirkulär affärsmodell. De är:
Cirkulär råvara – att använda återvunnet material som plast eller material som är förnybart och biologiskt nedbrytbart.
Återtagande av material – att samla in materialet från sin egen produkt, till exempel genom pantsystem, och använda materialet på nytt.
Förlänga produktanvändandet – att ta in produkter och reparera dem för att förlänga livslängden eller genom återtillverkning som används bland annat i bilindustrin. Gamla motorer tas in och repareras samt förbättras och monteras in i nya bilar exempelvis.
Olika modeller för att dela produkter – att någon annan får ta del av produkten mot en hyresavgift. Kommersiella bilpooler eller delningsplattformar som Hygglo.se är exempel på detta.
Tjänstefiering – att man går över från att sälja en produkt och istället låta kunden betala månadsvis för en prestanda och företaget behåller ägandet av produkten. Det gör att de kan ta in och reparera produkten och sedan skicka ut varan igen. Kunden står aldrig utan den prestanda de betalar för. Electrolux har en sådan här tjänst för robotdammsugare till exempel.
Två affärsmodeller till…
De fem modellerna i sin ära, men Tobias Jansson brukar lägga till två till som inte får missas:
• Regenerativt jord- och markbruk där man odlar på ett sätt, eller föder upp boskap på sätt som gynnar ekosystemet över tid. Man bygger upp matjorden, binder kol och gynnar mikrolivet i jorden. Detta är på väg att bli stort i bland annat USA, där det finns en märkning för regenerativt odlade produkter. I Sverige har flera stora livsmedelsaktörer på senare år börjat tala om att ställa om till regenerativt jordbruk.
• Symbios. Det är den här affärsmodellen som Tobias Janssons och Emma Dalvägs bok handlar om. Vid tillverkning av en produkt glömmer man lätt att avfall uppstår i flera led, avfall som det kostar att ta hand om. Med symbios-tänket blir avfallet en resurs för en eller flera andra verksamheter. En resurs som du kan ta betalt för samtidigt som du slipper kostnader för avfallshantering.
Ett skolexempel på industriell symbios finns i industristaden Kalundborg i Danmark. Där köper och säljer offentliga och privata företag avfall av varandra. Ånga, aska, gas, värme, slam och annat som kan fysiskt flyttas från ett företag till ett annat ingår i försäljningscykeln. Det som är avfall för ena företaget blir en resurs för det andra. Genom denna symbios sparar man in 635 000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Sveriges inrikesflyg släpper ut på ett år.
Till sist Tobias Jansson, kan alla företag bli cirkulära?
– Alla som har något typ av materialflöde eller har någon form av produkter har möjlighet att göra detta. Det finns god potential till lönsamhet inom cirkulära affärsmodeller, framförallt om man kan få dem skalbara. Det är ren affärsnytta som lurar bakom hörnet om man bara upptäcker möjligheterna som finns.
Tobias Jansson ger 3 tips om var du börjar den cirkulära företagsresan
1. Gör en input/output-analys
Input: Vad är det vi köper in, vilka volymer, vad är det som är dyrt att köpa in. Skulle man kunna köpa det från någon annan som får motsvarande resurs som överskott i sin produktion, kanske cirkulerat i en symbios.
Output: Vad betalar vi för avfallshanteringen, kan någon vara intresserad av vårt avfall?.
2. Räkna på enhetsekonomi
Vad skulle hända om vi tillverkar en enhet och sen gör en kalkyl över tid, om vi kan få den att snurra mellan olika användare. Det kan bli rätt bra kalkyler.
3. Ta hjälp av konsulter
Det finns konsulter att ta hjälp av när man vill titta på hur företaget kan bli mer cirkulärt. Det gäller att skapa helhetssyn för att se den cirkulära affärsmodellen från alla perspektiv och att kunna tänka nytt, se sina produkter utifrån.